Socialistpartiet PSOE:s ledare säkrade en majoritet av rösterna tack vare avtal med mindre partier, där det mest omstridda är det med de katalanska separatisterna, som han har lovat amnesti.
Pedro Sánchez vann i dag (16 november) en tredje mandatperiod som Spaniens premiärminister efter en majoritetsomröstning i parlamentet och två dagars hetsig debatt i Congreso, sedan han erbjudit de katalanska separatisterna en omstridd amnesti i utbyte mot deras stöd.
PSOE-ledarens omval byggde i hög grad på avtal med mindre självständighetspartier för att säkra 179 röster, tre fler än de 176 som krävs för majoritet i parlamentet i en första omröstning. Bland partierna som röstade för Sánchez fanns hans eget PSOE, vänsterpartiet Sumar, de två katalanska självständighetspartierna Junts och ERC, baskiska nationalistpartier, det galiciska nationalistpartiet och Coalición Canaria. De 171 rösterna mot honom kom bland annat från Partido Popular, Vox och Navarras parti UPN.
Efter omvalet tackade socialistledaren de grupper som stött honom och sände ett budskap till sitt eget partis företrädare, medlemmar och sympatisörer, som enligt honom hade levt under stor press de senaste månaderna utan information om samtalen med andra partier. ”Jag vet att vägen hit inte har varit lätt, och den har inte varit lätt för mig heller. Tack för ert förtroende”, sade han. ”Den enda kritik som PP och Vox egentligen riktar mot oss har inget att göra med avtalen med de nationalistiska partierna. De är i själva verket beredda att sluta avtal med dem. Det de kritiserar oss för är att vi har vunnit regeringsmakten med dem”, tillade han.
Resultatet av det spanska parlamentsvalet den 23 juli gjorde det oklart hur nästa regering skulle bildas. Det konservativa Partido Popular, under ledning av Alberto Núñez Feijóo, vann valet och fick 136 av de 350 platserna i den spanska kongressen. Sánchez parti fick 122 platser och var därmed inte längre det största partiet. Men resultatet gav inget av de två stora partierna egen majoritet, och utgången kom att hänga på stödet från katalanska och baskiska självständighetspartier, vilket tog veckor att förhandla fram.
Det avtal som väckte mest uppståndelse var det med det katalanska separatistpartiet Junts, som lovade Sánchez stöd från sina sju parlamentsledamöter i utbyte mot amnesti för dem som var inblandade i regionregeringens misslyckade självständighetsomröstning 2017. Avtalet har lett till hetsiga protester, utlysta av högeroppositionen, utanför socialistpartiets högkvarter i Madrid.
Sánchez, som tidigare motsatt sig en amnesti, framhöll under den två dagar långa debatten inför omröstningen att den nu behövdes ”för att ena Spanien”. Partido Populars vice generalsekreterare Esteban Gonzalez Pons jämförde i tisdags amnestiavtalet med vissa östeuropeiska länders, till exempel Ungerns, brott mot rättsstatsprincipen och antydde att EU skulle kunna ingripa. I onsdags avslog Spaniens högsta domstol en begäran från högerextrema Vox om att stoppa omröstningen om Sánchez på grund av amnestiavtalet.
Amnestilagen ska nu behandlas i parlamentet, men oppositionspartierna har lovat att göra allt de kan för att fördröja den, medan de katalanska separatisterna har varnat Sánchez nya regering för att de inte kommer att tolerera att någon urvattnar den.
Sánchez regering blir en koalition mellan PSOE och Sumar, med Yolanda Díaz som vice premiärminister. Det var oklart om Podemos, som nu ingår i Sumars parlamentsgrupp, skulle få några ministrar i den nya regeringen.
Källa: SUR, november 2023
